Anpassning till en varmare värld!

Under helgen har jag läst Stefan Fölsters bok " Farväl till världenundergången". Jag vill säga att jag tycker den är välskriven och många gånger intressant. Framför allt tycker jag att hans exemplifieringar är intressanta, samt att han med sina hänvisningar till annan litteratur ger läsaren möjlighet att "gräva djupare".

För mig är det viktigt att ta del av många människors syn på tex frågor som klimathotet. Fölster ger en inblick i att det kanske inte alltid är så att människor gör vad som man säger till dem och vad som kan tyckas klokast. Han är också inne på hur vi är "programerade" att handla när vi står inför katastrofer. Vissa väljer att nästan helt ta varningarna på allvar och lever sitt liv som det har gjort hela tiden, andra kastar sig ut i det okända utan att veta så mycket om sittuationen, hur den kommer att bli här och nu eller någon annanstans i framtiden. Andra är de som försöker att utifrån information om framtidsscenarier försöker finna lösningar till hur man kan av värja hoten.

Mina intryck är att Fölster tycker att vi i situationer som dessa drabbas av något som kan liknas vid en "kollektiv panik" där vi vill att alla ska göra enligt den kollektiva linjen och att allt för många alternativ i bla F&U sorteras bort allt för tidigt i processen och att vi hellre i samhället satsar på "säkra kort". Det får till följd att dessa lösningar får nästan alla resurser, medan andra mer "äventyrliga projekt" får vara utan finansiering.

Han förespråkar att det satsas mer på prevention än på anpassning till ett varmare klimat. Han menar att ett förändrat ekosystem med bättre anpassade arter till de nya omständigheterna inte alls måste vara något negativt! En fråga jag ställer mig är hur det kan komma sig att så lite resurser har satsats på på alternativa energikällor sedan Kärnkraftsomröstningen 1980 och att det sedan finns en sådan optimism om att tekniken som kommer att lösa klimathotet? Jag hoppas och tror att vi ska finna lösningar, men våra lösningar med vattenkraft, fjärrvärme och kärnkraft kanske bara är lokala lösningar och inget som kan ses som globala lösningar.

Vad som frustrerar mig är att det ska vara så svårt att ta fram en bred och långsiktig energipolitik och att inte partierna kunde komma överens i Klimatberedningen var allt trist. Under detta år står vi inför Kyoto2 / COP15 under Sveriges ordförandeskap i EU. Då ska vi förhoppningsvis komma fram till en global avtal.

Under förra året läste jag Mats-Eric Nilssons "Den hemlige kocken" och "Äkta vara". Dessa har gjort mig mer observant över innehålls förteckningarna på de förpackningar jag köper hem. Det är otroligt trist och det borde vara kriminellt att med olika fraser vilseleda konsumenterna om produkters innehåll. Det är skrämmande vilka mängder av olika tillsatsprodukter vi får i oss för att "maskera" den bristfälliga kvaliteten, som produkterna har. Tillsats av smakämnen och konsistensgivare, samt konserveringsmedel, som gör att bröd håller i veckor i rumstempertur. Kanske är vi lurade? Jag känner mig i alla fall det!

Det samma gäller den mediabevakning och de nyheter vi får läsa i svenska medier. Det är egentligen inte mycket vi får veta vad som händer i världen. Mer fokuseras det på "Let´s dance", "Dansbandskampen", "Stjärnorna på slottet" osv. Vad får "gemeneman" veta om vad som händer i Kina, Indien osv.? I går gick jag in på pressbyrån och köpte tidskriften "New Africa". I denna var det tre artikel som fångade mitt intresse: (GM = genmodifiering) " GM food, Is it good for Africa?"(s.8-13), "Seeds of destruction" (14-18), Rather than GM, here comes nuclear food" (20-23). Det är en ganska skrämmande bild som målas upp med multinationella biotech företag där maktkoncentrationen till några få. Gör att dessa får en otrolig makt och frågan är om vi egentligen vet hur dessa genmodifierade grödor påverkar våran hälsa?

I dessa artiklar och Stefan Fölster tar upp att stora summer pengar läggs på subventioner till jordbruk i USA och Europa. Detta och andra typer av handelshinder påverkar hela världsmarknaden för föda.

I dag finns det 965 miljoner människor på våran jord, som lider av svält. Det produceras ändå tillräckligt med livsmedel för att alla ska få vara mätta, men inte på rätt plats och vid rätt tid. Över 50% av livsmedel går förlorad från åker till mage. Detta beror på produktition, transport och att vi i den rika¨världen kastar bort mycket.

I dag har bioenergi kommit i fokus och EU har som mål att 2020 ska 20% av EU:s energimix vara 20% bioenergi. Denna fokus på bioenergi har redan nu påverkat världspriserna på viktiga livsmedel och fått en ohållbar konkurrenssituation mellan mat och energi. Trots att etanol, som drivmedel inte kommer att vara ett hållbart allternativ som drivmedel har EU stått fast vid sina mål.

Med bakgrund från den rådande livsmedels- och energisituationen så kanske genmodifierade grödor bli något som vi får vänja oss vid?

Vi som kunder strävar ofta efter att handla billigt! Detta gäller inte bara möbler utan också mat. Har detta inneburit att livsmedelsindustrin har tvingats att använda billiga tillsatsvaror och vatten för att få fram billiga produkter för att vi ska köpa billig mat i butiken?